Min vardag är ganska stressig och kaosartad. Allt handlar och har dom senaste 4 månaderna handlat om träning och mat, och sanningen är att jag fått offra mycket för det. Den här veckan har varit lite utav en down, har fått dragit mig själv till gymmet, varit lite för slapp med kosten (är i vanliga fall stenhård) Ja, psyket blir inte som det ska vara. Men! Jag vet att man måste ha en sån här period, att det är OK. Även om jag är arg, skogstokig, besviken, äcklad och förbannad på mig själv.

 

Vaknade imorse med en klump i magen. Söndagsångesten. Omotivation. Gömde mig under täcket igen och sov bort halva dagen i hopp om att det skulle försvinna, tänkte även i några ögonblick att jag skulle stanna i sängen resten utav dagen. Tillslut tog jag mig upp, bestämde mig för att åka till gymmet började på bandet och blev stående där exakt en timme, första 35min flög förbi med hjälp utav veckorevyn (smarta jag) och sen sprang jag sista, innan jag körde ett easyline pass.