Jag vet att allting känns tungt, att du planerat in denna födelsedag och sett den som något stort tillsammans med vänner du haft så varmt om hjärtat och som sedan inte vill dela den med dig, sanningen är att du inte kommer tillbringa någon mer födelsedag tillsammans med dom, ni kommer inte tillbringa en enda dag till. Vänskapen är över och även om du sitter på en sanning som du vet är så rätt och riktig så kommer dom aldrig vilja lyssna på den, precis som ni aldrig kommer kunna skratta tillsammans åt er första fylla, eller gamla barndomsminnen. Så släpp det, släpp det bara, du ska inte sitta i flera år och sörja över detta. Förbered dig istället på att bygga upp en så stark fasad som möjligt för du kommer känna dig ensam, obetydlig, värdelös, det kommer vara en process att komma till samma fest och det kommer kastas ord över dig, det du inte får glömma är att du är bra, du är inte värdelös och livet är inte det även om det känns som det. Stäng dig inte inne, det är okej att gråta när du varit på platser där du känt dig som sämst, undvik inte staden du växt upp i, det är fortfarande din hemstad som du borde känna dig trygg i. Upp med huvudet och visa att du är stark även om det brister inuti. 

 

Och den där första kärleken, den kommer vara spännande och intensiv så länge det varar, du kommer vara lyckligast i världen ena dagen och krossad nästa, alltså, det är egentligen inte värt det. Du kommer inse när du blir äldre att det kanske bara var skit till och med det fina. Men du kommer lära dig vad kärlek är och även om det är något du kanske kommer bli rädd för så kommer du även inse vad som är viktigt, var dig själv, du ska aldrig behöva förändra dig själv för att bli älskad. 

 

Du kommer se kapitel 16 som det värsta året i ditt liv. Och när det börjar gå mot sitt slut kommer sista smällen, den som kommer få dig att fundera på om livet ens är värt att leva. Svart, hela världen kommer bli svart och det kommer göra så ont att ingen smärta i världen skulle kunna göra ondare och du får inte förneka detta utan det är någonting du måste förstå och ta dig igenom för annars kommer du aldrig ta dig framåt igen. Även om det känns som att hela världen är emot dig nu och du står ensam, även om du inte vet vad som är fel så är det dags att lära känna dig själv nu, för nu har du bara dig själv och det är din uppgift att se till att du tar dig ur detta och växer dig starkare och för Guds skull, glöm inte att du aldrig gjorde fel. 

 

 

Det är tufft nu men det blir bättre tro mig. Du kommer hitta vänner som förstår dig och älskar dig, du kommer bli förvånad över hur gamla vänskaper kommer blomma igen och du kommer beundra människor som vet hur det är att kämpa, du har aldrig varit ensam, det finns fler som känt hur livet svikit dom och ni kommer ta så mycket lärdom av varandra. Det är bra att du valt att gå din egen väg när det kommer till gymnasiet och att du inte följde någon annan, dina tre år på gymnasiet kommer ge dig chansen att finna dom sista pusselbitarna till vem du verkligen är och vad du vill göra med livet. Nu vet jag att du bara vill ifrån den här staden och alla dessa människor som aldrig förstod eller kunde stå för att dom sårade, och jag lovar dig du kommer att komma därifrån, ta en dag i taget sen är du i dina drömmars stad och det kommer du vara värd, som du har kämpat. 

Modig är också något du kommer bli, du som är så feg, när du lär dig att visa framfötterna kommer otroligt många dörrar öppna sig för dig och du kommer få ta del i så mycket lärdom och träffa så många människor som du kan ha hjälp utav i framtiden, ta vara på det. 

 

Kärlek det är ingenting du ska jaga, njut av att bara ha dig själv att anpassa dig efter, hitta sätt att älska dig själv, träningen kommer bli något du älskar, verkligen älskar men även om du är motivationslös och har perioder då du inte kan fokusera så måste du förstå att du är fin som du är. Vad andra tycker har ingen betydelse, allt du gör ska vara för din egen skull och för ditt egna mående. Killar finns det gott om och du kommer träffa en del, stressa inte fram något, jag vet att du söker någon slags trygghet och att du försöker fylla ut den där platsen av tomhet i hjärtat, men du måste förstå att den inte går att ersätta, varken utav en kille eller vän. Och med det sagt måste du även stå upp för dig själv och inte låta någon trampa på dig, du kan inte mena allvar med att du faktiskt tror att det är allt du är värd, säg ifrån. 

 

 

Vad meningslöst allt måste ha varit innan er. Vad gjorde jag, vem var jag och vad levde jag för? Jag minns inte, för livet med er känns så självklart och jag vill aldrig vandra framåt utan er och det är nog det som gör som ondast. Att åka till andra sidan jorden och leva ett liv där ni inte finns med dagligen, bara tanken får mitt hjärta att gå i tusen bitar även fast jag vet att vi alltid är sida vid sida och anslutna via våra hjärtan. Min kärlek är stark och lika så min äventyrslyst, jag måste få komma ut i världen och hitta platser, människor och delar utav mig själv som jag inte upptäckt ännu för att känna att jag tar vara på livet till fullo, att ge mig ut på egen hand är skrämmande lika väl som det lockar mig, jag tror och är ganska säker på att det är en otrolig erfarenhet och det är just detta som jag vill kunna insperera er med i framtiden, för jag kommer alltid att tro på er och stötta er i val ni gör i livet. Att moster försvinner fysiskt ur erat liv en tid är ingenting som kommer påverka min kärlek till er eller vår relation.

 

Kompisar! Jag lever i en bubbla för tillfället som jag uppenbarligen har svårt att skriva om.. Dom allra sista skoluppgifterna är snart klara och inlämnade, jag är fullt uppe i den roligaste processen mot min framtid och när denna är över så ska jag släppa bomben! Löfte. Jag och Lovisa har påbörjat en detox och om bara 18 dagar åker vi på studentresa and I'm so excited!