come here so I can love you


Går och lägger mig ensam ikväll igen. Att vara ensam har blivit som något slags obehag. Jag vill inte sova själv, jag vill inte vara ensam. Att bara ha den där närheten och få dom där kramarna gör så otroligt mycket för hjärtat.
 
Imorgon börjar en ny jobbvecka också, och jag ska spendera varenda kväll av denna vecka på ett kärt stället kallat Må bättre. Jag ska räkna ner till fredag då Sofia & jag äntligen återförenas och på lördag åker vi till en Ö för att spendera en hel vecka där, en hel vecka med personerna som ligger mig närmast om hjärtat. Trots alla dessa tidiga morgonar som väntar mig så känns det endå lugnt, jag har ju fina saker att se fram emot, eller hur?
 
Godnatt! ♥

Kommentarer

Kommentera gärna här:

Ditt namn, tack:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (ej offentlig)

URL:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0