Februari. Årets mörkaste månad och trots att det enligt kalendern är årets kortaste månad kändes den som att den aldrig skulle ta slut. Två utav dom viktigaste människorna i mitt liv låg på sjukhus och jag hade ständigt ont, min sorg blev till ilska och det mesta gick emot mig. Ljusglimtar i vardagen var träningen som gick framåt, vetenskapen om att jag snart skulle bli moster och sen den där kvällen i slutet utav månaden i Hedemora, jag minns att vi skrattade så mycket, jag skrattade så mycket och det hade varit så länge sedan jag kände mig så uppspelt och glad.