Det har gått 296 dagar sedan jag började i nian. Jag var glad, spänd, ingenting skulle stå ivägen och jag skulle kämpa. Jag behövde det här året. Dem här två sista terminerna på klockarskolan, det har gett mig så mycket. Framför allt har jag hittat mig själv, jag har hittat mina bra sidor och tagit mig framåt. Självförtroendet har sakta men säkert börjat förflytta sig uppåt och även om jag är långt ifrån nöjd, så är jag en bra bit på vägen. Jag tog med min sommarflört långt in på vintern, och var kär. En av mina allra bästavänner flyttade 50mil norrut.. Överträffade mig själv genom att ställa mig och sjunga framför hela skolan. Lärde känna nya fina människor och var ute på en hel del äventyr. Vi hade en vinterbal strax innan jul och alla var så fina, våran lucia var också mycket lyckad. Faster för tredje gången har jag också hunnit med att bli, dock har relationer krockat och det blev inte så som jag trott.

Fyllde sexton. Sökte gymnasium, hamnade i stylistdrömmarna, där jag fastnat lyckligt nog.  Och sen ramlade vi in på Februari. På självaste kärleksdagen gick mitt hjärta i några hundra bitar, strax därefter en nyhet som fick mig att ramla några meter.

Det har varit motgångar, men jag har kämpat så gott jag kan med huvudet högt.

Åkte till Gotland, bokade en resa till en annan världsdel.

Fick sommarjobb och avklarade nationella proven som en lättnad.

Tagit vara på den sista tiden, hade en lyckad nians-fest och en jävligt rolig elevshow som slut på allt.

Imorgon får jag mitt slutbetyg och slutar grundskolan. Jag hade mål, jag ville vara stolt över mig själv. Vad som står i papprerna imorgon spelar inte längre lika stor roll, jag är stolt över mig själv, stolt över vad jag åstakommit. Har ändå växt så otroligt mycket i mig själv och gjort mitt bästa gällande allt, går inte att begära mer än så. Jag behövde dessa två sista terminer på klockarskolan dessa 296dagar, för det har gett mig så mycket.

Till hösten är jag redo för nya utmaningar, men först hade jag tänkt mig ett otroligt sommarlov.

Tänkte även skänka massor av kärlek till person som stått vid min sida genom allt detta. Moa heter hon och är allt.