-


Man omringar sig utav människor man vill ha i sitt liv, som man mår bra tillsammans med. Ni skapar minnen, ni återupplever dom tillsammans, ni läser varandras tankar genom att bara titta på varandra och ni kan vara med varandra flera dagar utan att egentligen göra någonting bara för att ni trivs i varandras sällskap. Ni känner varandra utifrån och in. Ni är bästavänner. 
 
Sen vaknar man upp en dag. Hon svarar inte längre. Hon finns inte längre. Och det värsta är att hon valde att försvinna och själv stod du kvar. Kvävda skrik, ständigt gråten i halsen och du är förlorad. När man omringas av en och samma person så pass länge och dom försvinner, tar dom en del utav dig med sig. Du vet inte längre vem du är eller vart du ska ta vägen. 
 
Jag älskade med hela stjälen, hela hjärtat, hela mig. Men hon glömde att älska mig tillbaka. Det är faktiskt sjukt att man kan älska någon så mycket att det är svårt att få luft. Du kvävs, benen kan inte bära dig och hjärtat skriker efter hjälp och tröst. Du är förlorad. Förlorad. 
 
Att ha trampat vatten i kvicksand under sex månaders tid. Att drömma om henne natt efter natt. Verkligheten var en mardröm som jag inte kunda vakna ifrån. Jag hade hellre mist livet än att mista henne. Men även om jag stannar upp, så är jag någon annan nu, precis som du. Så hur vi än vrider på det, kommer det aldrig bli samma sak igen. 
 
Det finns ingen knapp som kan spola fram tiden till den dagen jag är läkt. Men jag kan bestämma mig för att lämna dig i det förflutna. Våga vandra framåt igen och försöka hitta tillbaka till livet. Tack för att du fanns & Tack för att du gick. 
 
 

Kommentarer
.

Yttiligare några månader har passerat sedan jag senast kommenterade. Men detta inlägg som så många andra satte återigen orden på plats som jag själv inte kan få fram. Och ingen är det nog som någonsin kommer förstå hur det är att gå igenom detta. Att stå ensam. Utan sin andra halva. Ingen.
Du är stark och klarar detta, lika stark ska jag försöka vara.
Kram

Publicerat: 2013-03-17 Klockan: 21:54:17
Anonym

Har du aldrig vilodagar?

Publicerat: 2013-03-18 Klockan: 18:34:24

Kommentera gärna här:

Ditt namn, tack:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (ej offentlig)

URL:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0