Tänkte gästblogga lite här på Johannas blogg och eftersom ni inte alls bryr er om vad jag åt till frukost eller vad jag har på mig idag tänkte jag skriva lite om hur johanna är och hur våran vänskap blev som den är idag.

 

För lite mindre än att år sen var hon en i mängden,en främling som man trodde man visste så mycket om. En bitch som såg ner på folk. En liten tjej från Säter som inte visste nånting om livet. 

Men självklart hamnade vi i samma klass,suckande besked från min sida. Och eftersom jag inte är en ängel alla gånger så hade jag ju självklart sett johanna som den tjejen jag skulle få störa mig på och lägga energi på. Men dagarna gick och ju närmare man satt och ju mer man hörde hur klok denna tjej var så släppte allt. Våra blickar möttes och vi log mot varandra och i samma stund bestämde jag mig att jag skulle ta reda på vem denna tjej var egentligen. 

Vi klickade ganska fort hon och jag. Hösten gick och jag fick en helt annan syn på denna tjej,hon var varken osmart eller oerfaren. Under höstens gång gick Johanna genom något som ingen människa är värd att ta. En hjärtlös människa trampade så hårt på denna ängel och kvävde henne tills benen knappt kunde bära. Och som ny människa i någons liv är sorger svårt att hantera,så där stod man. Maktlös och såg på hur denna tjej bara sjönk. Vintern blev hård för oss alla i "gänget". Man hoppades varje dag att såren skulle läka. Men någon gång kommer man till det stadiet som anhörig att man också tappar hoppet och orken. 

Men från ingenstanns tog min starka tjej tag i allt,bestämde sig. Fick tillbaks kraften,kämpade på med träningen,diet och att ens klara vardagen. Och där stod man bredvid igen,med ett leende på läpparna,för att man äntligen fick se styrkan man visste fanns. Hon är stark,så mycket starkare än dom svaga barnungarna som tror dom förstört henne helt.

Allt detta förde oss samman,fick oss att inse att två själar som är nästan intill lika hör ihop och att vi vill stötta varandra i alla situationer. Att slippa se någon falla och isåfall ta emot varandra.Gråta tillsammans,skratta tillsammans och dela minnen.

Idag är hon en stark tjej som kan börja se det positiva i det negativa.Hon är även tjejen som stöttar mig i varje steg jag tar och någon som sitter uppe i timmar för att höra mitt klagande och som ler åt mina framgångar trots att hennes hjärta är ihoplappat förtillfället. Vissa har varit riktigt fi**iga och hjärtekrossat,men vore det inte för dom så hade hon aldrig varit så stark som idag. Att kunna gå med huvudet högt och visa alla avundsjuka människor som aldrig trodde på framgång,det är hon så värd!