uppskatta livet


De människor som står mig närmast vet också vilken tankspridd person jag är. Jag kan vara ute med mina vänner, ena sekunden sitta och skratta åt allt och inget. Nästa sekund är jag tyst och sitter bara och tittar rakt ut i tomma intet. "Är det något Johanna?" Är frågan som ofta ställst. "Nej, jag tänker bara" Alla gångers svar, och förhoppningsvis ett léende på det. Det är bara människan jag är. Det har kommit med tiden, genom allt jag har gått igenom har det växt fram, och det är skönt, tycker om det.

 

Men jag menar, hur ska jag någonsin kunna uppskatta enkla tillfällen som en kram av mamma, ett leende från en människa jag bryr mig om, eller ett sms från en vän. Om jag inte har varit så ledsen. Hur ska jag då kunna finna så mycket lycka i allt det andra om jag inte har upplevt något som verkligen, alltså verkligen rört om mig. Skadat mig? Man måste ha velat dö någon gång om man ska kunna älska livet. Jag är glad att jag mått som jag gjort för annars hade jag aldrig uppskattat tillfällen och människor så mycket som jag gör.Jag är glad att jag legat i min säng och gråtit, jag är glad för att jag kämpat och tagit mig förbi saker som gjort så ont. Ont långt in i hjärtat. Jag hade aldrig varit så rädd om mina vänner och visat min tacksamhet så mycket, om jag aldrig blivit lämnad. Jag hade aldrig uppskattat att skratta hjärtligt om det inte vore för att jag gråtit hjärtligt. Jag hade aldrig uppskattat när någon är fin mot mig om jag aldrig upplevt tillfällen där någon inte varit det. 
Jag menar jag är 16år, jag har varit med om saker och ting både glädje och smärta. Men jag kommer hinna möta så mycket mer. Just därför tror jag det är viktigt att uppskatta livet, och inte fastna på vägen. Efter regn kommer alltid solsken, jag tror man får se det så. 

 

Så jag är glad och jag är tacksam för allt jag någonsin har fått känna. Till och med de tillfällen jag inte orkat med livet.  För de har fått mig att verkligen kunna känna sann glädje. 

 

Och det är därför jag har en stark kärlek till att känna och tänka. För utan att verkligen känna & tänka igenom allt, är jag inte jag.


Kommentarer

Kommentera gärna här:

Ditt namn, tack:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (ej offentlig)

URL:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0