Hej alla Johannas läsare! Jag har fått äran att göra något inlägg hit och dit på Johannas blogg medans hon lever livet i Malta, (avis så jag dör). Har funderat lite på vad jag ska skriva, eller ja, ganska mycket eftersom det var ett bra tag sen jag själv gjorde ett inlägg på någon blogg.

Min hjärna har tyvärr en tendens till att stänga av sig på sommaren. Men med min livliga fantasi kom jag på att jag skulle skriva om mig och Johanna.

 

Jag och Johanna har som dom flesta redan vet, inte alls varit bra vänner tidigare här i livet.. Haha det har varit rent utsagt tvärtom, vi har nästan varit värsta fiender pga av helt onödiga saker fast vi knappt kände varandra, sjukt när man tänker efter, och himla onödigt. Det som är roligt är iaf att vi står varandra mycket nära nu trots det, och vi kan tänka tillbaka och bara skratta.

Man ska aldrig döma varandra på förhand eller ha oförutfattade meningar om varandra. Visst sånt hör man hela tiden typ "don't judge me until you know me" och man tänker typ "jaja" och tycker det är rätt tänkt men gör det tyvärr ändå fast man kanske inte tänker på det.

Men helt ärligt, om någon hade sagt till mig för 1 år sen att jag och Johanna skulle vara sjukt bra kompisar om ett år hade jag ALDRIG trott på det, haha..

 

Jag är så tacksam mot denna människa som verkligen ställt upp för mig. Det är en människa att bara slänga iväg ett sms till eller slå en signal och jag vet att hon finns där för mig och jag hoppas hon vet att jag finns här för henne.

Är så glad att jag lärt känna dig, och samma gäller Moa då hon och jag har lika historia bakom oss som jag och Johanna. Tycker om er så mycket ska ni veta, båda två. Det betyder mycket för mig att jag har er. Ni är guld värda.

 

Johanna du är en stark människa och du klarar allt. "Efter regn kommer solsken", ganska passande eftersom du om en liten stund, eller kanske redan nu, är på plats vid solen och havet, och det förtjänar du.KRAM

 

/ JULIA ANDERSSON