För mig är det något stort, vackert och skrämmande. Visst är det läskigt att öppna sig själv för en människa av ren kärlek och sen inte kunna styra vad personen i fråga väljer att göra med ditt hjärta? Många gånger har mitt hjärta blivit kastat rakt ner i marken och där med gått sönder i så många bitar att när jag har försökt pussla ihop dessa bitar har det ändå alltid lämnats ett litet hål kvar, men jag vill även påpeka att kärlek för mig är så mycket, lika väl som jag kommer känna kärlek till min framtida man känner jag kärlek för min familj och mina vänner. 

Att det är meningen att vi idag ska uppskatta våra nära och kära lite extra är fint, för egentligen finns det något bättre än att göra en annan människa glad? För kärlek och omtanke är nog det värdefullaste i livet, att ge och ta.