Idag är en sån där värdelös tisdag. Frågan är egentligen vad jag har kvar i Säter? En döende stad. Ett år tillbaka hade jag väl allt här. En kärlek, jag var kär. Vännerna, som ioförsig finns kvar, men vi har alla gått egna vägar. Och motgångarna hade inte nått mig. Det är inte min värld längre. Jag har också gått min egen väg, bort från allt detta.